Jag misstänker att de flesta finner detta tämligen ointressant eller möjligen konstigt, men såhär förhåller det sig i alla fall:

Jag har så många överblivna meningar som jag har skrivit och nu inte kommer på någon användning för, så jag tänkte att jag kunde ge bort några till bättre behövande. Enda villkoret för att få använda dessa i dina egna poetiska verk eller annat (kom gärna på egna roliga användningsområden), är att du skriver en rad om detta i min gästbok. Detta beror mer på att jag tycker om att få meddelanden än på att jag vill kontrollera användningen av meningarna. Lämna gärna även dina egna överblivna meningar där, så lägger jag ut dem här till allmänt insamlande.

Du får också gärna skicka resultatet av meningsanvändningen till mig, så kan jag lägga ut dem på min sida med besökarnas texter.

Om du nu tänker något i stil med "vem skulle vilja ha någon annans överblivna meningar?", eller till och med "vem skulle vilja ha dessa ointressanta överblivna meningar?", så rekommenderar jag att du helt enkelt struntar i denna sida och vandrar vidare. (För detta ändamål hade jag samlat ett antal länkar, men har nu tagit bort länken till dem då denna sida inte längre uppdateras.)

Annars är det bara att du utforskar meningarna här nedan. Kanske finner du något du vill ha, eller kanske ger de dig inspiration att skapa något helt nytt. Du är fri att använda och förändra dem hur du vill. De är härmed Public Domain, allmän egendom.

Observera att jag inte påstår att dessa är några särskilt intressanta meningar. Jag vill ju inte ha dem själv.

Överblivna meningar:

Ljudlösa urtidsfåglar rispar himlakupolen med sina kloförsedda vingar

Ett rum fyllt med rosor som stått för länge i vatten

Innan morgonljuset fjättrat dina tankar

Pennspetsen glimmar förstrött täckt av pupillsvart bläck

Dina ögon lyser i mörkret där inga solar finns

Lek med elden så länge du hinner, brännsåren kommer sedan

Då dagsljuset svalnar i hörnen

Skogens höstmönster som inte ritas ut på någon karta
På kartan är det alltid sommar, skogarna är gröna och ingen is täcker vattnen

Trädnymfen vilar pannan mot barken, hon vet att skogen lider

I ögonblicken flämtar glömskan till

Minfälten blommar

I gränstrakterna rör sig mörkret, närmare när ingen ser

Omkring mig pågår en skräckfilm men jag har ingen av rollerna

Soldoften blandas med dammet i rummet till sensommarens sista värme

Tro, kärlek och hopp från broar

Färgerna i dina ögon glimmer, fyller hela mitt synfält med regnbågar

Din spegelbild i fönstret blinkar till och försvinner

Tröttheten täcker min kropp med en svårgenomtränglig hinna

Brännmärker stigarna för att finna vägen hem igen

Din kropp täckt med bladguld som inga tårar tränger genom

De självlysande spindlarna vandrar sakta längs daggvåta lövs sågtandskanter

Bidrottningens röda läte djupt i kupans mörker

Du absorberar inte mer än livsnödvändigt av yttre ting

Du behöver tusen pennor för att skriva ditt namn

Byter hjärtat mot en knytnäve som slår och slår och slår

Mäter hjärtats musik i hundratals decibel

Spruckna drömmar som såpbubblor mot huden

Hon använder fortfarande förra årets almanacka

Du blev så van att andas att du glömde hur man gör

Fingeravtryck på dina ögonlock

Men morgonen kommer trots att tiden stått still

När jag skall bli stor skall jag bli frihet, så människor sjunger om mig

Mina fönster här bär spår av galler

Skulle tapetsera väggarna med dina brev

Och sedan ligger de små djuren där på rygg med förtvivlade ben

Fler kommer sedan (förhoppningsvis) ...